Från wikipedia:
När jag var tio år fick jag kontakt med min första fandom. Jag och några kompisar skulle gå på bio och se den nya Harry Potter filmen, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban. Då hade det gått ungefär ett halvår sedan jag blev förälskad i Potter och efter den bioupplevelsen blev intresset för böckerna om möjligt ännu större. I väntan på den femte boken på svenska började jag började söka upp information om historien på internet.
I början satt jag för det mesta bara och gottade mig i bilder från filmerna, och ibland hittade jag hemsidor där folk hade samlat fakta om smådetaljer från böckerna. Nyhetssidor dök upp, både svenska och på senare tid engelska, där det rapporterades om allt från planering om Rowlings boksläpp till skådespelares födelsedagar.
Sedan kom forumen. Platser på internet där man kunde få kontakt och delta i diskussioner med andra fans runt om i världen. Det var nog först här som jag började inse hur stor fandomen egentligen var, och hur många engagerade människor som fanns, alla med ett och samma intresse.
Det finns många stora fandoms idag, kanske just för att internet gör det möjligt att vara delaktig utan att träffas. Jag utgår från Harry Potter-fandomen, men det borde egentligen gå att applicera på många olika sorters fandom, allt från böcker till filmer, spel, musik och TV-serier.
Det finns så mycket underbart med fandoms, att hitta människor som har samma intressen, och kunna prata om saker som det ibland känns som så få andra förstår. Ni vet vad jag menar. Fandoms är en fin sak.
Men sen finns det väldigt ofta en baksida också. En sida av fandomen som inte alls är så trevlig, och trots att den är minoritet så syns den ändå väldigt mycket och förstör gemenskapen som en fandom kan skapa.
Jag pratar om alla haters. Potterfans ska hata Twilightfans - Twilightfans ska hata Potterfans. Tycker man om båda är man en "förrädare" - Hungergames och Twilight konkurrerar - Är Game of Thrones nästa Lord of the Rings? - Läser du den genren? Skräplitteratur! - Bokomslag som skriver: "Move over, Potter" och "Glöm Edward och Bella" - Tycker du inte om den här TV-serien kan vi inte vara vänner - Den där bokserien, äsch, det är ju bara plagiat på den här - Twilight, Vampire Diaries, Buffy, Dracula, vem kom först och vem är bäst? - Vilken fandom är störst? - Vilken sida ställer du dig på?
Och för att inte tala om alla pairings. Team Edward hatar team Jacob. Vem är bäst för Katniss, Gale eller Peeta? Stefan eller Damon? Dramione, Harmony, Romione, Drarry eller Hinny? Låt oss slå upp stora läger och hata varandra
 |
| Det kan faktiskt hålla sig på en kul nivå, men när hatet kommer in... |
Saken är den, att i grunden bottnar sig de här diskussionerna på något sätt i trevliga frågor. Sen kommer den här minoriteten och ska göra allt så dramatiskt på något sätt, och man kan inte tycka om två fandoms som konkurrerar, och man kan inte säga att man tycker om det här paret i en bok/serie/film/whatever.
För fem år sedan, när jag läste Twilight-böckerna, tyckte jag väldigt mycket om dem. De var spännande, om än på ett helt annat sätt än Potter, och även om de inte fungerade som en ersättare för min favoritbokserie, så var det ändå dem som öppnade ögonen för YA-världen, och fick mig att inse att annat än Potter också kan vara bra.
Problemet kom så fort man nämnde det på forum som jag skrev i, speciellt forum med anknytning till Harry Potter. "Jag har läst en bra bok, Twilight, har ni läst den?". Genast kommer femtio arga svar som kritiserar både Twilightböckerna och min dåliga boksmak. Skräplitteratur. Jag hatar det ordet. Första boken filmatiserades, och bomben exploderade, så att säga. Om någon i Pottervärlden fick veta att man gillade Twilight fick man massa haters efter sig. De två fandomarna kolliderade, kan man säga, och där kände jag mig tvingad till att välja en sida. Jag gillade inte de reaktionerna som jag fick, och därmed gillade jag inte boken. Konstigt, det där. Jag funderar fortfarande på huruvida jag tycker om den eller inte.
Bråk mellan olika fandoms var inte det enda, det fanns splittringar i varje enskild fandom också. Jag har upplevt det väldigt tydligt i Potterfandomen. Det jag syftar på är den där termen, titeln, självutnämningen: att vara ett "äkta fan".
Visst låter det coolt? Äkta fan. Äkta fan! Men, vad är då ett falskt fan?
Inom Harry Potterfandomen finns det många krav för att vara det här "äkta fanet" (alltså inte mina åsikter):
1. Du ska ha läst alla böckerna.
2. Gärna flera gånger om.
3. Minst tio gånger var.
4. Helst fler än det. Håll räkning, this is a competition!
5. Du ska äga alla Potterböcker.
6. Glömde jag säga att du ska ha läst alla på originalspråk? Annars är det ju inte på riktigt.
7. Du ska ha sett alla filmerna.
8. Måååånga gånger.
9. På bio alltså.
10. Och på DVD + VHS på den gamla goda tiden.
11. Du måste kunna namnet på alla skådespelare.
12. Du ska ha varit med om ett boksläpp.
13. Du ska ha köat. Midnatt.
14. Du klädde ut dig, va?
15. Och du satt ÅTMINSTONE 10 timmar i kö.
16. Minns du vad Petunias väninna hette? Inte? Ajabaja, du måste ha skumläst. Sånt ska man kunna.
17. Du ska också ha ...
18. Obligatoriskt att du...
19. ........
20. ?
Det är som några himla regler. Och allt det här går ut på är att rangordna alla fans och bestämma vem som är det mest "äkta fanet". Jag kanske överreagerar nu, jag kanske är skadad efter att ha hängt på Potterforum för mycket. Men tro mig, sån här stämning finns det i många fandom-kretsar.
Och det värsta är att det här absolut inte är normen. Det är en ynka liten minoritet som beter sig såhär. Majoriteten av alla fans i olika fandoms är väldigt trevliga och är enbart ute efter att träffa liksinniga och prata om sånt de älskar. Men alltid finns de där, personerna som ska bestämma, rangordna och utesluta. Har du inte läst alla Potterböcker på engelska är du inget riktigt Potterfan. Har du inte läst Twilightböckerna minst tre gånger är du inget Twilight-fan. Man kan inte kalla sig för ett Sagan om Ringen-fan om man inte har läst Silmarillion. Började du gilla The Hunger Games efter att filmerna kom är du inget riktigt fan.
 |
| Emma Watson |
Vi får tycka olika.
---------------------------------------------------------------------
Har du upplevt något av det jag skriver om i inlägget?
Vad tycker du om den här frågan?
Jag tycker att det här ämnet är så intressant, så det skulle vara jättekul att höra vad ni tycker!
♥
12 kommentarer:
Grymt bra inlägg!! Och jag håller verkligen med dig. Jag blir så otroligt less på personer i fandoms som är otrevliga (och då oftast under namnet "anonymously") och hackar ner inte bara på andra fandoms utan även på sådana i sin egna. Mest trött och arg blir jag när de säger att man inte är ett riktigt fan om man t.ex. läste böckerna först efter att filmerna till böckerna kom ut. Alltså va? Man kan väll vara precis ett lika stort fan av en bokserie även om man läste böckerna "först när de blev populära"?
Så ja. Sådant ogillar jag verkligen. Jag förstår inte riktigt varför folk lägger ner så mycket energi på att hacka ner på varandra. Om man är oense om något så kan man ju bara låta det vara liksom, haha. Man ska, som du säger, få tycka olika. Och det utan att bli på hoppad!
Känner igen mig i nästan allt du skriver. Så tråkigt att det måste vara så mycket hat. Jag förstår att man kanske vill försvara och hylla sin fandom, men då kan man väl göra det utan att hacka ner på en annan?
Håller verkligen med! Är ett stort fan av One direction och är så trött på den fandomen för alla är så hatiska mot en om du inte vet allt om dom.
Du ska kunna allt om låtarna, vet allt om dom och deras familj osvosv, är så trött på sånt...
Otroligt väl skrivet! Jag kan bara instämma. Det spelar ingen roll vilken kategori det handlar om. Om det är musik, tv, böcker eller personer om man inte varit med från början är man inget riktigt fan, gillar man både twilight och hungerspelen och harry potter så är man dum i huvudet. Många sådana här kommentarer har jag hört. Jag har haft en tv-serie/film blogg innan som jag tog bort för det var inte okej att gilla tex först Angel/Buffy och senare Spike/Buffy för då var man inte riktigt klok och bla bla bla men jag har lärt mig att se ifrån det och har aldrig brytt mig om vad andra tycker. Visst jag gillar inte allt men jag är inte rentutsagt elak om någon annan gillar det. Som tex Justin Bieber har sett många haters som ställt sig i kön för att köpa biljetter till hans konsert för att sedan bränna upp dem för att hans fans inte ska kunna gå. Jag blir så jädrans arg på dessa människor. Visst du gillar inte bieber men ge dig inte på någon som gör det! Morr!
Kan bara hålla med. Fatta inte varför man ska vara så extrem. Bara för att man gillar en sak så kan man inte gilla något annat? Det är ju helt befängt! Jag hoppas att alla haters kommer att växa upp och lära sig att vara en fan betyder inte att man måste hata något annat.
För det första: Du skriver otroligt roligt och det gör att jag alltid älskar att läsa det du skriver!
För det andra: Jag håller med dig om att det är synd att de negativa sidorna syns så mycket. Det värsta tycker jag alltid börjar när man har bestämt sig för att filmatisera en bok. Då börjar många som läst böckern att klaga på att folk som bara sett filmerna inte är några riktiga fans. Det är också då som det kommer fler haters och det bara blir för mycket. Till en början ÄLSKADE jag Twilight. Jag kommer fortfarande ihåg känslan när jag läste andra boken och konstant gick runt med en klump i magen för jag var så orolig vad som skulle hända. Sedan kom filmerna och alla började även hata Twilight. Det blev bara för mycket negativt och det gjorde att även min kärlek för serien svalnade. Något som jag faktiskt tyckert är tråkigt.
Det irriterar mig också att man alltid måste ha läst böckerna så himla många gånger för att räknas som ett "äkta fan". Jag är inte 4en sådan där person som aldrig läser om böcker, men jag är inte heller någon som läser om böcker stup i kvarten. Det händer liksom att jag får ett infall ibland och läser om böcker, men trots att jag bara läst Vampire Academy en gång så räknar jag mig ändå som ett äkta fan. Jag skulle känna mig högst förolämpad ifall någon skulle säga att jag inte var det.
Älskar det här inlägget! Verkligen mitt i prick på allt, Anna. Jag minns så väl när jag köade i Stockholm vid midnatt när sista HP boken skulle släppas. Jag och min bror var nog de enda som inte var utklädda.. vi ville bara ha boken. Men du anar inte hur många bitch-blickar vi fick av alla runtomkring. Det kom tillochmed en kille från radio som frågade oss varför vi inte var utklädda, som om vi inte var värdiga att köa för en bok om vi inte lägger ner hela våran själ i att göra det hela speciellt.
Och sen alla haters... Visst, jag gillar verkligen inte twilight, av många anledningar. Men jag har inget emot FANS av twilight.
Jag vet inte enst vad poängen med den här kommentaren är XD Men jag håller heeeeeelt med dig!
Riktigt bra inlägg! Jag känner igen mig väldigt mycket. Visst, jag är en boknörd och en stolt sådan, men den största fandom som jag har varit del av har varit för Tokio Hotel. På den nivån att jag har köat i snöstorm, sovit på gatan i Milano, varit med på inspelning av livedvd och rest runt i Europa.
Och då mötte man allt det du sa, fast på ett musikrelaterat sätt såklart. Och jag kan säga att ett tag var det inte det lättaste att vara fan till ett så "hatat" band (dock "såg jag inte ut som ett TH-fan" så jag råkade personligen inte ut för så hemska saker.) Men det är ju inte bara hatet utifrån, det är även rivalitet från andra fans. Och det måste vara det ONÖDIGASTE som finns.
Kan inte hålla med dig mer!
Harry Potter har ju alltid betytt mycket för mig, även om jag aldrig har köat för en bok eller sett alla filmer på bio. Det har varit något intressant som jag och min familj har älskat. Men när jag blev lite äldre, kanske 9-10 så började jag komma i kontakt med andra fans och började känna att jag var tvungen att bevisa att jag var ett äkta fan hela tiden, det var helt sinnessjukt att alla skulle skryta om hur många gånger de läst böckerna, sett filmerna och alla Potter relaterade prylar de hade, bara för att få alla att tro att de var Harrys största fan och att ingen brydde sig mer om fandomen än dem.
Fandom ska vara kul, ett sätt att komma i kontakt med människor som älskar samma sak och ett sätt att bara ha kul. För same shit om jag nu inte gillar Twilight, jag måste inte berätta det för alla och gå och tala vitt och brett om hur dåligt det är, det räcker att jag vet vad jag gillar och inte.
Va bra skrivet =)Har stört mig på detta jättelänge jag med!
Jag har dåligt minne så kommer inte ihåg ALLA detaljer och händelser och biroller i Harry Potter, men jag är ändå ett stort fan och älskar serien. Men varje gång jag glömt nått så känner jag mig som en "svikare" jättedumt! och väldigt fånigt egentligen!
Jag känner igen mig så väl i allt detta! Särkilt delen av att vara ett äkta fan, det är himla stor press på en att hela tiden ha stenkoll på allting som händer i det man gillar.
När det gäller haters så håller jag delvis med dig, men samtidigt tycker jag att det är lite roligt. De flesta gör det på skoj, som en kul grej liksom. Visst finns det de som tar det på blodigt allvar, men de flesta gör det bara på skoj. För det brukar ju vara riktigt kul. Diggar inlägget!
Underbart inlägg!
Om bara folk kunde vara som de var, gilla det de gillar och sen utan att bli ifrågasatta.
För mig är det lite att vända på kakan. Att jag alltid måste förklara varför jag INTE är ett fan. Jag älskar Harry Potter serien men för det mesta stannar det där. Har läst böcker två gånger och sett filmerna 4hgkfjhkjg triljoner gånger. Provade att gå med i det där pottermore som var intressant. Men annars, nope. Okej fine, har en kopia av Dumbledores trollstav som min lillebror gav mig av någon anledning. Däremot är det jättekul att se alla fans som gör saker hit och dit :) Heeey, du borde se detta klipp det är ganska roligt (inför lanseringen av HP 7) http://thatguywiththeglasses.com/videolinks/thatguywiththeglasses/nostalgia-critic/50-happy-potter-book-7-launch
Twilight. Jag provade läsa serien. Tyckte inte alls om den. Kom till bok två. Men jag orkar inte att det måste placera in mig i facket "hater". Varför? Kan jag bara inte få ogilla twilight för att jag inte föll för konceptet? Jag bryr mig liksom inte om folk som gillar twilight. Men nä. Haters känner att de kan prata med mig för att "jag är på deras sida". "visst är han ful!!!" Man säger inte att någon är ful - även om det är en kändis, ingen vill höra det.
Och sen på jobbet (jobbar på Akademibokhandeln i Stockholm). Tydligen går det rykten om att de som inte läser deckare anser det vara skräplitteratur och ser ner på de som älskar deckare. Ehh?? Jag läser inte deckare, har ALDRIG sett ner på någon som läser det. Så nu måste jag alltid säga om någon ber om deckartips av just mig att "kan tyvärr bara utgå från recentioner och topplistan då jag inte läser deckar... för att de är läskiga alltså, jag är en liten fegis" så skrattar vi, kunden och jag. För utelämnar jag det sista, då är jag plötsligt en litteratursnobb. Förstår du hur jag tänker.
My point is, grymt inlägg, vi får helt enkelt ta och bestämma att alla människor och deras läsvanor ska accepteras :)
/Emilie
emilie.kindvall@hotmail.com
Skicka en kommentar